Avtrubbad?

Det ligger ett otal opublicerade inlägg här på bloggen. Om tankar, insikter, upplevelser. Men inget av det är klart och tydligt skrivet. Eller genomtänkt. Kanske för att tiden inte riktigt räckt till. Det skämmer mig att tro att jag blivit avtrubbad, men på något sätt blir man mer van vid situationerna man möter och tryggare i den märkliga världen som faktiskt är vården. Kanske är det på en viss bekostnad av att man inte längre reagerar lika starkt. Synen är inte lika oförstörd som den var när man klev in utifrån. På ett sätt är det naturligtvis bra, man behöver börja känna sig hemma i miljön för att bli trygg med det arbete som man ska göra. Jag hoppas att jag fortfarande skulle reagera lika hårt om jag möter något jag inte håller med om. Att jag inte blivit avtrubbad. Den tanken skämmer mig verkligen.