Gör verkligen så otroligt mycket. Någon som är engagerad, strukturerad och pedagogisk. Plötsligt räcks det upp händer i luften, otaliga frågor ställs och morgontrötta ögon blir nyfikna. Tre timmar senare lämnar han ifrån sig en drös både klokare och framförallt mer intresserade studenter som nu plötsligt ska bli neurologer. Det är tur att de finns, inspirationskällorna som får alla att tända gnistan igen.
Tyvärr är det inte alltid så, en stor del av de föreläsare vi haft under de prekliniska terminerna såhär långt är forskare eller doktorander som inte alls har något intresse för utbildning, men som en del i deras tjänst är de så illa tvungna att befatta sig med oss. Resultatet blir därefter. Det är så synd! Varför finns det inte en väg att göra karriär av att undervisa? Sätt att locka dit människor som är intresserade och vill föreläsa. Jämför man med många andra länder, är det där fantastiskt hög status att undervisa och de som undervisar lägger ner stort engagemang i det. Man har stor respekt för undervisningen och det blir ömsesidigt. En omotiverad doktorand som pratar biokemi blir sällan lyckat, varken för oss eller dem.
2 kommentarer:
Hej! Googlade i studiesyfte och hamnade här:) Läser också medicin och tittar kanske in igen. All lycka till med pluggandet!
Malin; Så trevligt! Även om jag är rädd att du förmodligen inte hittade så mycket här som var till hjälp i studiesyfte. =) Lycka till med pluggandet och googlandet!
Skicka en kommentar